Solidaritet
Det här börjar likna en fjällvandring. Man är upptagen av det mest elementära, ätandet o skitandet. Detta enligt hörsägen o VANLIGTVIS trovärdig källa.
Jag har alltså spytt o haft rännskita idag. Jag anser att det var av ren solidaritet med en viss väninna. Nån här i familjen påstår att det beror på att jag stoppat i mig egna rester. Skulle jag! Snudd på ärekränkning. Fast i natt fes jag, tyst. Men som det doftade ... mmmm.
Lyckligtvis har inte mina magbesvär haft menlig inverkan på aptiten.
Alltså... det verkar som om ni från utlandet inte har nåt matvett. Käka så mycket att man skiter på sig? Jag har ju med egna ögon sett hur den lilla här hemma bär sig åt. Nä, man ska äta behärskat och lagom mycket så att magen hinner vila. Hon här har faktiskt börjat ta efter mitt bordsskick men än fattas det en hel del.
det var jag som gläfste fram det där. Nu gläfsar jag inte så mycket för det smälls utomhus igen
