Hej vilt

Calle o jag träffade en älg idag. Ja, jag visste inte då, att det var en älg. Han bara stod där o glodde o glodde, precis där vi skulle gå så jag var tvungen ta till värsta morret. Han bara fortsatte glo. Käka blängsylta? Skam till sägandes pep jag iväg bakvägen, vill inte gärna möta en sån där öga mot öga. Då kom Calle farandes o tog till med värsta skället. Tror nån att han, älgen, pep iväg? Han bara stod där o glodde o käkade, käkade o glodde. Å har han inte vandrat vidare så står han han väl fortfarande där o glor o käkar.

Var han står nånstans tänker jag inte avslöja, inte ens under hot. Av släktskäl tar jag inte emot mutor. Annars skulle det nog gå bra.


Himla trevligt

var det igår. Jag var på ett alldeles nytt ställe med massor av husgrunder, gamla båtar o skrotsaker som jag bara måste sniffa in. Mycke' gräs o barr o grönsaker att vila kroppen på. Inomhus sniffade också igenom allting o konstaterade att det var ett riktigt acceptabelt plejs.

Jag kände mig som ung på nytt, höll nästan på att dra omkull matte för jag hade hur mycke' spring i bena som helst. Å när jag får upp farten på svansplymen, då går det undan. Träffade också en helt bedårisk ung man av årsmodell -05, märke mellanschnauzer, fyrhjuls, f'låt fyrbensdriven med en enorm acceleration. Godis lär vara bästa drivmedlet. Jag släppte alla hämningar o busade hejvilt med honom. Blev faktiskt riktigt andfådd på kuppen. För att vila upp mig låssades jag bara nosa in ett speciellt hörn å det gick han på. Somligt manfolk är hur lättlurade som helst.


Väderleken

Idag stannar jag inomhus för det hällregnar. Tror inte ens jag bryr mig om att pinka. Jag ligger o drar mig ett tag till. Sängvärmen suger. Husse försökte locka med färdtjänst, men jag genomskådade honom. Skulle i alla fall få gå flera meter i hällregnet fram till bilen. Nänä.

Varför heter det väderlek, förresten. Leker vädret? Var är Hessu o Lordi? Jag har inte träffat dom på flera veckor. Dom skulle jag vilja leka med.


På ålderstrappan

Den 7 augusti är en stor dag för mig, det är min födelsedag nämligen. Nämligen! Jag väntar fortfarande på uppvaktningen.

Jag önskar mig inget särskilt, bara lite extra uppmärksamhet, jag är så anspråkslös så. Att bara bli ihågkommen räcker för mig.  En extra korvski - nä jag avstår med tanke på Calle som måste banta. Stackarn! En runda med färdtjänsten kanske? Nä jag avstår den också, av samma skäl. Jag är så anspråkslös så.

Ett härligt tuggben skulle sitta fint, stretch o massage vill jag också ha mera av. Vill nån komma o hälsa på så var välkomna. Storsint som jag är förlåter jag mina människor att de glömde bort födelsedagen.  Dom börjar bli gamla o gaggiga. Det är inte alla förunnat att bära sin ålder med heder.

Det här vill jag ha:


Leverpastejtårta i en krans av morötter avstår jag från, av hänsyn till Calle. När det krävs så ställer jag upp!



Back to basics

Nu är dom hemma igen! Slut korv, slut smågodis. I stället är det ut o gå, i ur o skur. Nä inte det sista, då sätter jag mig på min välformade rumpa o där sitter jag. T ex i morse. Jag räknade ut att vi skulle gå exakt samma runda som igår, man kan ju bli uttråkad för mindre. Tur att Julle ringde o ville ha sällskap ut i skogen. Jag piggnade till på direkten.

Den nya lilla donnan var med också, hon försökte sätta sig på mig faktiskt. Hmpf! Tur att jag inte tillhör den långsura typen. Vi ska nog komma överens, hon verkar ha lätt att fatta. Hon ser väldigt högdragen ut, nosen i vädret, hög svansföring o stegar iväg som en extra-small mini-minimal älgkalv.

Om sanningen ska fram, o det ska den ju, så är jag väldigt, väldigt glad att mina människor är hemma igen.

Småviltjakt

Stormatte o storhusse har flyttat in hos oss. Då vankas det KORV! KÖTTBULLAR! SMÅGODIS! Aaahh!

Ingenting går ändå upp mot ett nyfångat småvilt. Som Calle o jag var på i veckan, t ex. Än sitter takterna i. JAG hittade råttan först, men sen kom Calle, den odågan o snodde den mitt framför nosen på mig. Stormatte ville inte ha den, fast den var alldeles färsk o mör sen vi gett den några flygturer.  Kan nån förklara?  

Kan bara tillägga att den dan fick vi vara opussade. Ibland förstår jag mig inte på människorna.


RSS 2.0