FinaTinaAlbertina

Den 7 augusti är en stor dag för mig, det är min födelsedag nämligen. Nämligen! Jag väntar fortfarande på uppvaktningen.

Jag önskar mig inget särskilt, bara lite extra uppmärksamhet, jag är så anspråkslös så. Att bara bli ihågkommen räcker för mig.  En extra korvski - nä jag avstår med tanke på Calle som måste banta. Stackarn! En runda med färdtjänsten kanske? Nä jag avstår den också, av samma skäl. Jag är så anspråkslös så.

Ett härligt tuggben skulle sitta fint, stretch o massage vill jag också ha mera av. Vill nån komma o hälsa på så var välkomna. Storsint som jag är förlåter jag mina människor att de glömde bort födelsedagen.  Dom börjar bli gamla o gaggiga. Det är inte alla förunnat att bära sin ålder med heder.

Det här vill jag ha:


Leverpastejtårta i en krans av morötter avstår jag från, av hänsyn till Calle. När det krävs så ställer jag upp!

En ung man som jag lärde känna förra sommaren har varit här o hälsat på. Han har pillrat o kliat mig i pälsen flera, långa stunder. Å en ung flicka o hennes pappa har gett mig go'saker o klappat o kliat dom också. Det bjuder jag gärna på. Dom kom väl hit för att förljuva min tillvaro?

Har varit på inskolning på semesterkollot hos Julle o Sasha. Vi tog två dagar på direkten, 3 tim om dan. Efter att ha sniffat runt ett slag kunde jag konstatera att det fanns ett rum som passade mig precis. Eget rum med utsikt - de' ni! Andra dan var dörren stängd, men man är ju flexibel. Jag hittar alltid bra ställen där jag kan slumra in. Värre är det med Calle, men han får väl prata för sig själv.

Jag betraktar numera Julle som en före detta. Mina öron har nåtts av underrättelser att han visat STORT intresse för en bekantskap från i höstas, en långbent sak. Intresset var enligt samma källa fullständigt ensidigt.
Långbent! Pyyh. Korta, krumma ben är faktiskt high fashion. Mina kompisar, Hessu o Lordi, high fashion från tass till nos, instämmer.

På torsdag kommer han hit i alla fall. Fram till dess ska jag tänka över om jag ska ta honom till nåder eller inte.

Följande har utspelat sig:

Jag har gått i par med Julle.
Sasha har lekt med mig. Försökt i alla fall.
Julle har nosat mig i rumpan.

Vi höll till på travbanan så att ingen skulle se oss. Människan behöver träna på att gå med oss alla fyra. Sasha o Calle fick vara lösa. Mitt milda o väna utseende till trots är jag ändå rätt äventyrlig av mig. Därför fick vi gå i parkoppel Julle o jag. Det gick ganska bra så länge jag fick bestämma.  Eftersom människan har så mycket i händerna o fickorna (bajspåsar, godis, näsdukar, extrakoppel, mobil, nycklar, herregud vad hon släpar med sig) får hon inte plats för kameran. Annars hade det blivit en mycket stämningsfull bild av Julle o undertecknad.

Sen behövde vi alla vila upp oss. Människan mest.

Den lilla som är här på dagarna ibland, är riktigt intressant. Och ett yrväder. Vi har samma bordsskick hon o jag. Får jag uppblötta kulor i matskålen brukar jag också plocka upp dom o lägga dom snygg o prydligt på golvet, en o en på rad. Fråga mig inte varför, jag tycker bara det ser snyggt ut!

Julle hade tydligen ingen matlust alls, eller så har han inlett nån slags hungerstrejk. Alla vi andra, störtdök över lunchmaten, så icke Julle.  Sen behövde vi vila ut, jag på sängen så att jag hade överblick, på madrassen på golvet låg människan o Calle o Julle låg tätt intill. Som han kan snarka! Värre än husse, faktiskt.

Den lilla hade inte tid att vila. Hon höll på med efterrätten, en kanin.

 ... har lägrat sig över oss alla, små som stora, rädda som orädda. Tant Iris ligger o snarkar på kökssoffan, bombnedslaget Vilda tar tog igen sig i hallen o Calle o har lyckas lägga beslag på bästa fällen där  han ligger på span.  Vi har lufsat i snön, fått i oss lite mat o det nya året har börjat riktigt bra.

Jag hörde knappt en enda smäll för här var det livat, här var det glatt, här var det nåt i mormors hatt o människorna tycktes ha trevligt. Mycke' mat åt dom, men tror nån att jag bad att få? Nänä. Jag vet att uppföra mig när jag är borta. Först fram på småtimmarna var jag i säng.

Tant Iris försökte leka med mig igår, när vi var på kvällspromenad. Jag sa ifrån direkt. Är man prinsessa av Rumänien, Lyckseles leading lady tillika Top Model 2008 då leker man inte hur som helst o när som helst.

Det finns hur mycket intressanta dofter som helst här på gården. Massor att undersöka fortfarande. Ska bara vila mig en stund till, sen ska jag återuppta sniffandet. Mycke' är det ...

Tänk om jag hade sluppit det där eländes kopplet! Tänk, vad vi skulle ha sprungit! Vad gör väl en stukad tumme, vad gör väl ett haltande ben när man ses efter nästan ett halvårs indragna gemensamma promenader. Platt intet! För övrigt var du dig lik, nosen i rumpan trots att den för dagen inte var helt till sin fördel. Hade väl fått i mig nåt konstigt.

Jag har sagt till min människa att du ska få kalendern där jag posar som kalenderflicka. Så kan du titta på mig varenda dag.

Om nån frågar säger jag att vi är bara vänner. Överens?

Jag vet inte hur andra hundar gör, om dom firar jul eller så, men jag gör det. Däremot dansar jag inte kring granen o larvar mig. Det är under min värdighet.

Jag o Calle ska vara hos storhusse o stormatte med våra människor. Kan tänka mig att det blir en hel del smaskigt att sätta tänderna i.

Snäll har jag varit hela tiden, men menlös? Alls icke!