Schussterat garnityret

Schådärja, kom nysch hem fån tannläkar'n. Vimshig i plymen, helt borta. Schprutad fram o bak o tappa en tann (han tog den, den va lös). Hick. Helt schlut. Schka fortsätta sova nu.

Trauma

Här har man överlevt Valborg i lugn o ro med sina människor o nästa dag brakar helvetet loss, rakt ovanför mitt huvud. Hemsk, övermåttan hemskt. Jag mådde urdåligt.  Usch, dubbelusch!

Det var övergående och det behöver INTE komma tillbaka.

Rumpnisse

En rumpnisse har klämt mig i ändan. Jag ska säga att det gjorde ONT! Jag är inte den som klagar, men den här gången var jag illa tvungen. Efteråt kändes det rätt bra i alla fall, för jag fick smaska smågodis.

Så, alla mina bak-dantare,  ur doftsynpunkt har min rumpa kanske förlorat sin attraktionskraft. Ur andra synpunkter, skönhet t ex, har inget förändrats.

För säkerhets skull ställde jag mig på vågen också. 13 kg, varken mer eller mindre. Jag håller vikten, jag - till skillnad från vissa andra.

På dessa skuldror ...

I förrgår tog jag färdtjänst till jobbet. Idag stannar jag hemma. Sängvärmen drar. Det här vädret gör mig bara deprimerad o så får jag ont i lederna. Om inte människan haft så mycket att stå hade jag åtminstone kunnat muntra upp mig med Julle.

Ack, ja. Mycket ska en gammal hund orka bära på sina späda skuldror.

Dubbel-bläääh

Människan har lagt in en ny matsedel. Små, torra, äckliga kulor. Bläääh. Dubbelt bläääh. Jag vill ha välkokt grötris, köttfärs, morötter. Vill ha. VILL HA!

Alla som har med äldre att göra vet hur viktigt det är att behålla invanda rutiner. Eller hur, Julle?


Krismedvetande

Människan påstår att hon genomlevt en kris. Lite feber, skurit sig i fingret, slagit skallen i en skåpdörr. Hur det nu kunde gå till, hon når ju knappt upp, överskåpet alltså ...

Hon vet inte vad kris vill säga. Fattas bara att hon säger att hon är kränkt också. Hon blev väl överfallen av skåpdörren o  kniven kom rusande o hon hann inte undan. Tillåt mig le.

Idag har jag i alla fall fått en promenad med Julle o Sasha, å så Calle han hänger ju alltid med. Kändes skönt att få komma hemifrån ett tag. Det har ju varit helg så jag inte arbetat så mycket precis. Umgås med sjuklingar hela dagarna (sjuk o sjuk?) blir lite trist, även om jag har talanger som en Florence Nightingale.

Hänt o ohänt

1) Igår kväll, precis när jag var på väg in i min sötaste sömn, smällde det nånstans här i stan. 4 gånger! Jag fick nästan en hjärtattack.

2) Inga ordentliga promenader, det är bara till o från jobbet hela dagarna.

3) Det är väldigt mycke' Calle nu.

Självömkan? O nej, det är bara en beskrivning av hur jag har det just nu.


Hatobjekt

Bäst jag ligger där i vilar ut, så smäller det. Det var långt borta, på andra sidan stan, men min hörsel är knivskarp. Jag blev så rädd, fick hjärtklappning, andnöd - vet inte vad jag ska ta mig till. Provade att krypa in i min koja, klädkammaren, toaletten men jag hörde ju ändå hur det smällde. Det är så HEMSKT.

Matte satte fetvadd i öronen på mig o jag fick lyssna på TV:n o musikspelaren samtidigt o ligga i soffan mellan husse o matte o bli kliad både här o där o då kändes det mycket bättre.

Smällarhat

Jag haaatar smällare men gillar att softa i soffan med min husse.

Tur ändå att vi tog kvällspromenaden tidigt ... annars vet ingen hur detta slutat. Calle, som är rädd för nästan allting, han brydde sig inte ett skvatt. Konstigt.


Äääh!

Känner mig nästan som musen som stod framför råttfällan o skakade på skallen. "Ingen ost, ingen ost." Sen small fällan ihop.

Ingen ekorre, ingen ekorre!

Järnlady? Kanin?

Jag har hosta, spyr, det kliar på magen, på tassarna o i öronen. Natten lång har jag vankat av o an, försökt sova lite men hade så ont (i magen, tror jag) att jag till o med måste jämra mig. Jag som i vanliga fall är den tåligaste av de tåliga.

Idag är jag inte nån järnlady heller. Eller så är det precis det jag är, för jag är i alla fall på benen o på jobbet. Nu ska dom försöka få i mig sparris. Tror dom att man är nån jäkla kanin?


Inte en natt till

Min eländes natt har jag delat med Calle o mina människor. Det är en för alla, alla för en. Dom ser rätt urlakade ut idag. Ja, inte Calle förstås - han är samma virrpanna som vanligt.

Gånge denna åkomma ifrån mig.  Med eller utan djurdoktor, sparris o allt annat kolijox dom kan hitta på.

Matordning

Jag vill ha mat två gånger om dagen, lunch o middag. Annars spyr jag!

Ointressant ...

 
... men jag har spytt upp eftermiddagsmaten. Alltihop.

Shit, shit, shit

Shit också, idag small det när jag var ute på lunchpromenix. Hann precis bara göra ifrån mig det stora, så smällde det. Inte bara en gång, utan två, tre. Kan inte hjälpa det men jag blir sjukt rädd, måste bara HEM! FORT! NU!

Nervsammanbrott

Baah, det är inget GO i de där människorna. Här har jag i stort sett återuppstått från de döda, full av liv o energi och vill sträcka ut så långt det bara går.  Precis när jag hade fått fart på blodomloppet säger dom att vi ska vända tillbaka till bilarna. Vi var inte ens halvvägs!  Man kan bryta ihop för mindre. Kopplad var jag också. HELA TIDEN. Men jädrar anåda, gissa om matte fick springa! Haha. Att hon aldrig lär sig.

Pinsammast av allt var att jag glömt avbeställa färdtjänsten.

Pyyh

Tänk att få dra iväg, känna vind i pälshåret, dofter i nosvindlingarna. En dröm att drömma ...

Sjuk

I morgon ska jag till veterinär för att få medicin så att jag blir pigg o rask igen. Natten har varit hemsk, jag har inte sovit en blund. Övriga detaljer ska jag bespara er. Ingen annan i familjen har sovit heller så jag är omgiven av hålögda individer.


Jag mår illa

Spydde i natt ... har faktiskt inte mått bra ända sen i måndags. Magen i olag, ingen aptit. Jag behöver en sval hand på min heta panna, en varm filt över min värkande kropp. Florence Nightingale, var är du?

Det blir ingen promenad för mig i morgon, om jag mår så här tjyvtjockt. Ni får ha så trevligt ändå utan mig, om det går?  Calle räcker ju inte riktigt till än för ersätta min närvaro.

Mår illa

Dagens (veder)möda

Idag har jag arbetat HELA  förmiddan, vilat HELA eftermiddan och promenerat HALVA kvällen med gänget. Färdtjänsten var inställd så jag fick gå HELA vägen tillbaka.


Borttappat

Igår tappade jag min namnbricka, i glänsande oäkta guld med mitt namn o telefonnummer. Suck! Matte vill inte gå ut o leta efter den. Suck, suck! Den ligger nånstans där jag rullat min ryggtavla i gräset o just igår frossade jag i ryggtavlerullningar.

Go'natt

Besviken



Inte en enda present hade de med sig, kan inte nog säga hur besviken jag är ....


En bild på mig

316665-1

Alla ni som väntat att få se hur jag ser ut . Så här såg jag ut i morse. Inte lätt att vara fotomodell så tidigt på dygnet. I synnerhet inte som jag hade tillbringat natten.

Tidigare inlägg
RSS 2.0