Flyg o far

Idag såg jag årets första fluga. Den var illa ute, det var på vippen att jag norpade den. Bäst dom håller sig undan, för jag är snabb som en iller på dom där flygfäna. Som jag avskyr av hela mitt hjärta, hela min själ, hela mitt jag.
På sommaren har jag min koja att krypa in i, då kommer dom inte åt mig. Hihi, tji fick dom.



Mitt nya liv

En ny era har börjat. Min pensionärstillvaro tog ett abrupt slut. Nu följer jag morsan till jobbet vareviga dag. Häckar inne på hennes kammare  på farsans jobb. Jag har slutat kalla dom för "människor", såna finns det ju gott om. Men man har bara en morsa o en farsa.

Å igår fick jag följa med till stallet med hästarna. En riktig pärs för det fanns en snorunge där, som hoppade o skuttade o for omkring o jag hade allt schå i världen att hålla mig undan. Jag begriper mig inte på såna där tonårsjäntor. Tänk att man inte är nån festprisse, va! Tänk, att man har vuxit ifrån sån där stojande, va!  Man vill ta det lilla lugna, trampa omkring i tassarna på Tina, sniffa efter ev äckliga matrester i skogen, gräva lite i snön. Softa.

Jag somnade i bilen, liggande tvärs över Tina.

Hur länge ska detta fortgå?

RSS 2.0