Morr, morr
Det är så konstigt, det bara töar o töar. Fortsätter det så här försvinner väl det lilla som vi har kvar också. Annat var det förra vintern, då var det så här. Det är väl vaktmästar'ns fel, förstås.
Det är en främmande karl (för mig i alla fall) här i huset, jag måste bara säga ifrån, på skarpen. Å när jag gör det då får jag rumsarrest o åker in i kojan o människan hänger ett skynke för så jag ser absolut ingenting. Men jag HÖR. Får jag inte skälla kan jag väl morra. Mig lurar ingen. Jag vet att han är där.
Jag vaktar bara på mina människors säkerhet, ska det vara så svårt att förstå? Jag funderar på att bilda vaktbolag. Tina går in i modellbranschen o jag blir hennes bodyguard.
Kommentarer
Trackback