Prinsessa på vift
Att gå en liten runda på smågatorna i den här lilla stan är en baggis jämfört med att nöta trampdynorna på gatorna i Bukarest.
Förresten fick jag sitta o vänta att dom skulle hämta mig - den här gången också.
Dubbel-bläääh
Människan har lagt in en ny matsedel. Små, torra, äckliga kulor. Bläääh. Dubbelt bläääh. Jag vill ha välkokt grötris, köttfärs, morötter. Vill ha. VILL HA!
Alla som har med äldre att göra vet hur viktigt det är att behålla invanda rutiner. Eller hur, Julle?
Vild, fri o lycklig
Först går jag snällt o belevat utan koppel, sen springer jag iväg, snabbare än Lucky Luke drar sin revolver, han gör det snabbare än sin egen skugga.
På inkallningen reagerar jag låååångsamt, mycket långsamt, kommer sen i en sjujäkla fart, tvärnitar precis framför tassarna på Julles matte, hämtar upp godiset, tackar o drar iväg igen. Upprepar det några gånger för att visa min goda vilja o att jag har fått en viss uppfostran. Julle o jag passar på att gnugga nosarna i de snöfläckar som finns kvar. På Julles mattes blogg finns bild på mitt nosgnugg.
Sen drar jag så det ryker under trampdynorna. Uppförsbacke, motlut, motvind, pyttsan. Här kommer jag o inget kan hindra mig. Kastar mig utför hoppbacken, genom snårskogen, hej o hå vad går, ingen hinner upp mig ... Åååh, jag är är lycklig! Såå lycklig!
Naturligtvis fick jag sitta o vänta på att dom skulle plocka upp mig. Var hade dom hållit hus hela tiden?
Krismedvetande
Hon vet inte vad kris vill säga. Fattas bara att hon säger att hon är kränkt också. Hon blev väl överfallen av skåpdörren o kniven kom rusande o hon hann inte undan. Tillåt mig le.
Idag har jag i alla fall fått en promenad med Julle o Sasha, å så Calle han hänger ju alltid med. Kändes skönt att få komma hemifrån ett tag. Det har ju varit helg så jag inte arbetat så mycket precis. Umgås med sjuklingar hela dagarna (sjuk o sjuk?) blir lite trist, även om jag har talanger som en Florence Nightingale.
