Sjukskriven

Det  blir ingen promenad med gänget i morgon heller, jag är fortfarande konvalescent. Inte har jag fått busa med Hessu o Lordi heller. Lordi ska operera sitt knä o får bara röra sig i begravningstakt. Inte för att jag har känt för några kullerbyttor i gröngräset, men jag har inte ens sett till dom ...

Sällskapslivet har utan tvekan varit lite torftigt den senaste tiden.

Sjuklingen


Ofrivillig bantningskur

Så var det överstökat, veterinärbesöket. Djurdoktordamen  försökte ta tempen på mig, gissa om jag protesterade. Högljutt. Sen tog dom en bild på mitt inre. Det var väldigt vackert och personligt. Speglar väl utsidan, gissar jag. Matte vägde mig, det visade sig att min matchvikt idag är 12,6 kg. Nog för att det modernt med anorektiska modeller, men längre än så här vill jag inte gå. Fast med tanke på min modellkarriär ...  Jag gillar lite runda former. Marilyn Monroe är en av mina förebilder, jag tror hon var en väldigt snäll människa.

Nu känns det som om livsandarna är på väg tillbaka. Jag har t o m norpat en sån där tuggskinnbit från Calle. Han försökte faktiskt ta tillbaka den, men då tog jag till brösttonerna. Sitter fint att gegga på med en skinnbit efter en sån här dag.

Jag har ätit också. Lite (LITE) ris, löskokt ägg, keso, kokt fisk. Riktigt smakligt. Nu är jag väldigt trött.

Sjuk

I morgon ska jag till veterinär för att få medicin så att jag blir pigg o rask igen. Natten har varit hemsk, jag har inte sovit en blund. Övriga detaljer ska jag bespara er. Ingen annan i familjen har sovit heller så jag är omgiven av hålögda individer.


Jag mår illa

Spydde i natt ... har faktiskt inte mått bra ända sen i måndags. Magen i olag, ingen aptit. Jag behöver en sval hand på min heta panna, en varm filt över min värkande kropp. Florence Nightingale, var är du?

Det blir ingen promenad för mig i morgon, om jag mår så här tjyvtjockt. Ni får ha så trevligt ändå utan mig, om det går?  Calle räcker ju inte riktigt till än för ersätta min närvaro.

Mår illa

Dagens (veder)möda

Idag har jag arbetat HELA  förmiddan, vilat HELA eftermiddan och promenerat HALVA kvällen med gänget. Färdtjänsten var inställd så jag fick gå HELA vägen tillbaka.


Hög svansföring

Från att vara hundflicka på gatan i Cernavoda har jag gått till kalenderflicka i Save the Dogs kalender 2008! Karriären som fotomodell torde vara given. Kalendern kommer snart ut ... undrar hur snart modellagenturerna börjar höra av sig? Kanske bli självförsörjande? Skrapa ihop till pensionen? Leva loppan? Skaffa sig ett litet fritidshus på tomten? Aaaahh!


Hög svansföring


Gruppövningar

Idag har jag fått träna kontaktövningar tillsammans med Calle. Jag först o Calle sen. Gammal är äldst. Spårat har vi också gjort, fast bara inomhus. Ute är det tydligen regnperiod just nu.

I kväll har jag varit ute med gänget. Passade på att ta mig en sväng i skogen också. Sen lade jag in överväxeln o drog iväg så det skvätte om regnpölarna. Då går det undan! Vaddå arthros? Vaddå gammal? Vaddå halt? Har aldrig sett husse sätta upp sån fart. Till slut blev jag tvungen stanna, annars hade han väl sprängt sig. Man får ta det varligt med sina gamlingar.

Frasse ...

heter en hund som har varit på besök här med sina människor. Tänk, att jag alldeles glömt att berätta det.

Det var en riktigt trevlig prick med för tillfället dålig mage. Han hade med sig risavkok, som han inte ville äta, det gjorde däremot Calle. Han slurpade i sig nästan alltihopa. Nån gourmet är han då inte.

Jag fick ingenting jag, medan matte o Frasses husse o matte satte i sig massor med kalorier. Det syns!

Lös o ledig ...

... fick jag vara på promenaden i kväll, jajamensann. Tror nån att jag rymde? Inte då. Tror nån att jag tänkte rymma? Jodå, jag själv, lite lite grann i alla fall. 

Jag  fick springa så mycket jag orkade och det gjorde jag. Orkade alltså. Och sprang. Iiihh, vad det är härligt! På hemväg jag brukar jag få skjuts sista biten för jag orkar inte hela tiden, hela vägen. Fast egentligen är det så att själva JAG orkar men benet orkar inte för där har jag nåt jättefint som heter arthros.

Borttappat

Igår tappade jag min namnbricka, i glänsande oäkta guld med mitt namn o telefonnummer. Suck! Matte vill inte gå ut o leta efter den. Suck, suck! Den ligger nånstans där jag rullat min ryggtavla i gräset o just igår frossade jag i ryggtavlerullningar.

Go'natt

Besviken



Inte en enda present hade de med sig, kan inte nog säga hur besviken jag är ....


Allt som vanligt igen ...

... för nu har husse o matte kommit hem från Krakow. Nu blir det inga extra korvbitar o smaskigheter som storhusse o stormatte är specis på. Man måste hålla igen, säger matte. Kan hon göra själv, tycker jag! Det är inte jag som har problem med vikten.

I kväll ska jag ut på promenad med gänget, ska bli kul. Men just nu vill jag bara gooosegooosemyspysa med matte o husse. Så att dom riktigt ska få rå om mig.

Om det är nån som undrar hur jag kom hit till de här människorna så var det så att de såg en bild av mig på Hundhjälpens hemsida. De föll som furor, eller snarare stickor, för dom är inte storvuxna precis. Det var mina ögon, de nästan drunknade i dem. Sen adopterade de mig, jag flög till Arlanda - med eskort, jo minsann o där hämtade de mig. Jag har t o m ett eget EU-pass.

Jag har acklimatiserat mig riktigt bra, fått en del kompisar, även om jag föredrar mitt eget sällskap bäst. Hessu o Lordi heter två av mina uppvaktande kavaljerer, de är av märket Drever och bor här i granngården. Muskulösa typer, det där.  Har jag lust leker jag med dom litegrann. Leker o leker, husse säger att jag går på som Hanna Ljungberg, typ.

Ja, så har jag Julle, förstås.


MATTEmatik

Min matte har svårt att räkna också. Om jag är sju år gammal måste jag väl vara född år 2000. Ska det vara så svårt att räkna ut? Här har det i flera dagar stått att jag är 2 år! Att jag har bott här i Sverige i 2 år det är en annan sak. Hon måste lära sig att skilja på saker o ting.

Nu har jag sagt till henne så att det är ändrat. Sju hundår är jag och inget annat.


316665-3

Mattemotion

Om matte kunde lära sig att titta på klockan så kanske vi hade kommit i tid och jag hade inte behövt ha henne flåsande i kopplet efter mig för att hinna ifatt gänget där framme. Länge såg jag bara baken på Julle innan jag hann upp han. I och för sig en ovanlig syn. Det brukar vara tvärtom.

Idag gjorde jag en ny bekantskap igen. Mitt nätverk vidgar sig. Det var en ung, mörkhårig jänta, hon o Sasha rejsade runt i lingonriset och bar pinnar. Och ingen verkar vilja ta Julle-stackar'n på allvar. Själv håller jag helst en viss distans, en mogen dam i min ålder har lämnat vissa barnsliga nöjen bakom sig.

Om matte haft förstånd att använda sig av den där mojängen med trampor o styre, som står o samlar damm nere i källaren, hade hon säkert andats lugnare när vi kom fram. Och inte varit lika röd i fejset. Hoppas hon har lärt sig nåt av det här, men jag misströstar.

Jag gick med hela vägen, ända bort till kroken och skulle gärna ha fortsatt en bit till. Kände mig i superfin form. Som Susanna Kallur ungefär. Men de här vanemänniskorna dom vänder där och då får jag  vackert följa med. Fast sen blev jag hämtad. I bil. Av husse, stormatte o storhusse.

Att trampa omkring i den där lervällingen innebär att bli duschad. Så nu är jag ren o fin igen. Kan meddela att Calle fick frispel sen han duschat. For omkring som en vettvilling, gjorde han. Bäddade om husses säng och hade sig. Sen slocknade han.

Slutkörd ...

... efter att ha varit på mingelparty igår. En del bekanta dofter, många obekanta, men alla helt underbara. Jag rullade runt o gnuggade mig flera gånger. Calle var med också, jag behövde då inte skämmas för honom. Han gick runt o hälsade på egen tass, fast nog tycker jag att han hänger matte i kjolarna lite väl mycket. Att han inte uppnått min höga mognadsgrad ännu måste man förstå. Somliga av oss behöver bara mera tid.

Apropå hänga i kjolarna, så var det en bekanting där, en fd obesvarad (från min sida) förälskelse, han hade fullt schå han med alla damerna. Och herrarna. Jämställdheten vovvefierad.

Jag fick det stora förtroendet att slippa kopplet också. Det händer inte alltför ofta. Matte tror att jag kommer att rymma, men det gör jag inte. Jag bara ser mig omkring och jag VET att jag klarar mig. Annars skulle jag väl inte vara här? Med min bakgrund är det väl inte så konstigt att vilja vara lös o ledig emellanåt.

Som ett bevis på min generösa o ödmjuka natur lägger jag in den här bilden. Bädden är min.

316665-2


Mitt dagsschema

Så här ser mina dagar ut, om inget oförutsett inträffar.

Sovmorgon
Frukost med husse, dvs jag får en halv köttbulle med min medicin medan han slurpar i sig te och macka.
Sen ser jag till att han kommer iväg till jobbet. Drabbas jag av arbetslust kanske jag följer med. Annars sover jag en stund till.

Förmiddagspromenad, stora pink- o skitrundan. Sen behöver jag vila och samla tankarna. Gärna utomhus, kanske under björken, kanske under nån buske. Häromsistens låg jag på mattes löjtnantshjärta. Hon har upptäckt det nu. Eftersom hon inte sagt nåt om att det var förbjudet område får hon väl skylla sig själv.

Jag ligger o tänker på alla dofter jag dragit in, hundar jag träffat, människor jag mött, fåglar jag sett. Ekorrar! Katter! Måste hålla ett öga på Calle också så han inte gör nåt dumt. Rusar iväg utan att se sig för, t ex. Han är lite obetänksam.

Lättlunch med matte. Husmans m lite fil.

Medan Calle o matte tar en längre promenad sover jag vidare, inomhus. Vad gäller motion har jag inte så stora behov. Jag är mera typ tänkande Augusta.

Middag.

Softa.

Kvällspromenad, lilla pink- o skitrundan.

Måndagar o onsdagar tillkommer promenad m gänget, Sasha o Julius plus några till, lite olika från gång till gång. Första gången blev Julle blev kär i mig, nosen satt som ett frimärke bak i rumpan på mig. Jag var ganska ointresserad. Nästa gång uppvaktade han en mycket yngre dam. Kärleken är beständig, föremålen växlar.

Till o från har jag ju husses arbete att sköta också.


RSS 2.0